JobTech Development forum

Workshop 2: Samverkan kring offentlig sektors öppna data-satsningar

Här kommer en sammanfattning från andra workshopen Samverkan kring offentlig sektors öppna data satsningar (re-post från Gitlab)

Inspelning av workshopen finns även tillgänglig på Youtube

För presentationer, se Gitlab

Kristine Ulander (DIGG)

  • Kristine Ulander, strateg kring öppen och data-driven innovation på Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), inledde med att ge en introduktion till DIGG och dess uppdrag.
  • Digg som myndighet funnits i två år och arbetar med att stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen inom Sverige. De vill bidra till en ökad förmåga gällande:
    • Återanvändning, samutveckling, och innovation
    • Användning av data för att skapa värde
    • Utveckling och nyttjande av en gemensam digital infrastruktur
    • Förbättrad digital service och inkludering
    • Styrning mor framtida behov
  • Detta arbete bör löpa som en röd tråd genom kommuner, regioner, statliga myndigheter, och även mellan sektorer.
  • Kristine betonar hur data från offentlig sektor har en extrem potential och stora samhällsnyttor kopplade till sig utifrån ett flertal olika perspektiv och dimensioner. Dels från ett demokratiskt perspektiv med öppen transparens och ökad insyn, men även utifrån hur data möjliggör en ökad ekonomisk tillväxt med nya affärsmodeller och marknader. En annan dimension är hur data kan bidra till ökade effektiviteter inom våra verksamheter och respektive uppdrag.
  • I en internationell utblick, påpekas det hur Sverige rankas relativt lågt avseende återanvändning av data. Kristine beskriver att potential finns men att vi behöver arbeta tillsammans för att vända trenden. Hon arbetar specifikt med att öka offentlig sektors förmåga att driva öppen och datadriven innovation och tillgängliggöra data. Här ser hon ett behov av att ha en ökad långsiktighet som behöver baseras på öppenhet som standard, eller “open-by-default”. Bara data som är skyddsvärd bör särbehandlas. Sverige som land behöver från nationell ner till enskilda verksamhetsnivåer bli effektivare hanteringen av data, processer och infrastruktur för data och APIer.
  • Kristine visar en bild av det digitala ekosystemet mellan myndigheter avseende datadelning där kopplingen mellan organisationer kan liknas lite vid spaghetti. Hon trycker på behovet av att vi måste gå mot ett mer sammanhållet och koordinerat ekosystem med gemensam infrastruktur som stöttar upp ekosystemet och förvaltningen. Infrastrukturen ska stå rustat för att dela och samverka kring data men även skydda känslig data. För att nå dit nämns ökad tillgång till datan, samt förbättrad användbarhet och vidareutnyttjande av datan som nyckelsteg.
  • En central pusselbit i denna infrastruktur är dataportalen.se som DIGG hoppas kommer bli ett nav för att samordna och tillgängliggöra data och APIer inom Sverige. Här vill DIGG stödja användarna genom en decentraliserad informationsförvaltning och därmed möjliggöra en ökad digital samverkan. Utvecklingen av portalen sker löpande där krav samlas in från direktiv och lagar, samt användarna själva. Uppdraget att utveckla plattformen kommer från regeringen och ligger i linje med det svenska ramverket för digital samverkan.
  • Dataportalen kan dels ses som en nationell plattform för datadriven innovation, dels som en nationell data och API-katalog, och dels som en nationell tjänst för begrepp och öppna specifikationer för att möjliggöra samverkan och interoperabilitet mellan data och lösningar. Helt enkelt möjliggöra ett mer strukturerat digitalt ekosystem där vi kan arbeta tillsammans för att få data i användning.

Jonas Södergren (Arbetsförmedlingen)

  • Jonas Södergren gav en ingående presentation kring JobTech Dev, Arbetsförmedlingens öppna-data plattform, samt delade med sig av deras tankar kring delande och samverkan kring öppen data och öppen källkod.
  • Syftet med JobTech Dev utgår från Arbetsförmedlingens huvuduppdrag, nämligen att effektivt sammanföra arbetssökande och arbetsgivare. Genom att dela med sig av sin data hoppas Arbetsförmedlingen åstadkomma just detta då det främjar utvecklingen av nya och förbättrade tjänster och appar som kan bidra till en förbättrad digital matchning och vägledning på den svenska arbetsmarknaden.
  • För att komma åt och möjliggöra detta betonar Jonas vikten av att samverka med andra aktörer och därigenom tänka vilken data vi bör öppna upp men även vad som efterfrågas.
  • Som en del strävar man efter att samla all annonsdata genom samarbete med annonsaktörerna. Som en annan del vill man möjliggöra för personer att registrera sitt CV centralt och sedan kunna flytta sin data mellan aktörer genom medgivande. Datan skapar en gemensam grund på vilken aktörerna kan bygga sina respektive lösningar. På så sätt ser Jonas att Arbetsförmedlingen som myndighet blir en plattform för de respektive aktörerna inom sektorn (Government-as-a-Platform).
  • Jonas nämner vidare hur de inom JobTech Dev arbetar med öppen källkod för att skapa bättre insyn - ju mer digitaliserat ett samhälle blir, ju viktigare kommer detta att bli menar Jonas. Skattebetalaren har betalat för systemet, därför borde det vara öppet. Detta möjliggör även för externa att granska koden och få insyn. Jonas hoppas därmed även få mer interaktion kring källkoden och växa communityt med fler aktörer.
  • För att fler ska våga ta steget och börja nyttja datan måste de kunna lita på datan. Dokumentation, tydliga löften kring service nivåer och kom-igång guider är några sätt som kan hjälpa. Men det krävs mer. Som plattformsledare måste man möjliggöra för aktörerna att, likt öppna källkodscommunityn, kunna fatta beslutet själva. Är det många som bidrar aktivt med kod? Finns det en puls? Transparens och tillgänglighetsmått bör offentliggöras - vi har varit nere 20 min denna månad - visa det.
  • Utöver transparens och insyn, ser Jonas även vinster med att det sänker ribban och eventuella kostnader som kan krävas för att börja använda datan. Jonas ger ett exempel relaterat till sökning. Att göra vettiga sökningar och bygga en sökmotor riktad mot platsbanken kostar. Om JobTech Dev kan bygga en sökmotor som funkar mot datan så kan vi tillgängliggöra datan. Om sökmotorn utvecklas som öppen källkod sänks ribban betydligt för att datan kommer i användning för våra aktörer.
  • Jonas fortsätter med att peka på betydelsen av maskininlärning i framtidens tjänster och tillämpningar av den öppna datan. Maskininlärning kan exempelvis användas för att tolka innehållet i en annons där det tidigare har det krävts personer med relevant kunskap för att kunna förstå vad det är för annons och typ av yrke. Nu är detta något som till viss del kan automatiseras till viss utsträckning.

Jerry Löfenhaft (Samtrafiken)

  • Jerry Löfenhaft från Samtrafiken ger därefter en presentation av deras öppna data-plattform Trafiklab. Samtrafiken är ägs gemensamt av aktörer inom kollektivtrafikbranchen vilket inkluderar alla 21 regioner samt ett antal privata aktörer. Det gemensamma intresset är att man vill möjliggöra framtidens mobilitet, vilket inte handlar om hur en individ kan ta en buss från hållplats A till hållplats B, utan mer generellt från punkt A till punkt B - ”Ta dom dit dom vill, inte bara resan i sig”. Det är utifrån detta tema Trafiklab samlar på sig allt mer djuplodande data utöver ex. hållplatsdata och minutinformation.
  • Bakgrunden till Trafiklab var att man ville hjälpa utvecklare som annars scrapade SLs sida på information vilket kunde orsaka att SLs sida gick ner eller blev slö. Därför ville man skapa en öppna data plattform och eftersom Samtrafiken redan samlade all data från de olika operatörerna så blev det en naturlig ägare av det som kom att bli Trafiklab.
  • Idag görs ca 60-70 miljoner anrop varje månad av ca 8000 användare. Vanliga användarfall inkluderar prognostisering, buss på karta, sam tjänster som är direkt kopplade till Samtrafikens ägare. Syftet är alltså inte att Samtrafiken som ska bygga alla tjänster utan snarare möjliggöra för andra att göra det och då inte bara begränsat till kollektivtrafik. Bland användarna och datakonsumenterna nämns ex. Google Maps, Hero Maps, Whim, Travis, Ubigo, och Skjutsgruppen - en tjänst där du kan få hjälp att få skjuts mellan olika ställen
  • Jerry beskriver hur Samtrafiken innehar rollen som plattformsledare för Trafiklab och dess huvudintressenter omfattar både dess direkta ägare och partners. Bland samverkanspartners nämns ex. JobTech Dev, Hack for Sweden, DIGG och RISE). Dock är han noga med att lyfta fram medlemmarna inom ekosystemet - “vi hade inte varit ett jota utan medlemmarna”.
  • Motivet till skapandet av Trafiklab och dess ekosystem grundar sig i att man ville engagera användarbasen och samla behoven kopplat till branschen i stort. Samtidigt kunde man få hjälp med kvalitetssäkring av data och identifiera felaktigheter, ex. om en sträckningen är konstig så kan vi skicka det vidare till det aktuella trafikbolaget som rättar direkt i datakällan. Ekosystemet bidrar även med fler perspektiv och tvingar Samtrafiken till att lyfta blicken och se fler behov. Införandet av standarden för kollektivtrafikdata, GTFS, nämns som ett sådan exempel.
  • För att möjliggöra interaktion och samarbete mellan aktörerna direkt så listas alla projekt som använder datan på Trafiklabs hemsida. Användare kan då identifiera projekt av intresse och bidra, alternativt kan användare begära hjälp från andra projekt, vilket i slutändan minskar belastning på på Samtrafiken och behovet av en central support.
  • Samtrafiken ser en stor nytta med att gå ut och även träffas fysiskt och engagera användarna direkt via ex. hackathons och meetups vilket har hjälpt till att få igång en kontinuerlig dialog med ekosystemet.
2 gillningar

Sammanfattningar från de olika gruppdiskussionerna:

Grupp A

  • Diskussion kring upphandling, ett intressant ämne som förtjänar en egen workshop. Generell kommentar är att det är ok att använda öppen programvara. Däremot om man behöver en extern aktör som upprätthåller SLA etc. Det behöver upphandlas och konkurrensutsättas.
  • Vilka steg ta för att få data i användning?
  • Problem är att data kommer i olika format, ska skyfflas dit och hit, format ändras, data försvinner från FTP nämns som exempel.
  • Det är viktigt med tillit i lösningen och mindre små komponenter som kan bli felkällor. Finns inte den uppdaterade datan kan en aktör ha fel data i 24h tills nästa uppdatering kommer.
  • “Datan som vi hämtar vill vi ha i ett specifikt format”
  • “Ju spretigare det blir desto jobbigare blir det att koppla ihop”
  • “Själva implementationen måste vara användarvänlig”
  • JobTech Sweden arbetar med ett startup som behöver utbildningsdata. Pratar med skolverket, UAÄ, skolor. Första problemet är att få tillgång till datan. Andra problemet är att få det i rätt format. Därefter kommer de tekniska problemen. Startupet i exemplet försöker tydligt specificera sitt behov för att beskriva sitt business case.
  • Viktigt att ta hänsyn till riktiga business case och verkliga behov av datan istället för att “ställa det i skogen”. Måste se till värdet av datan.
  • Vill ha ett SLA och veta upptiden på data. Behövs för att aktörer ska kunna leverera SLA till sina egna kunder. Underliggande SLA behöver vara lite bättre.
  • Den som sitter på datan förstår kanske inte alltid vilka business case som finns. Likadant kan det vara att marknaden inte vet vilka business case som är möjliga.
  • Måste veta var all data kan hittas likt byggklossar. Dessa måste sedan kunna byggas ihop.
  • Behövs en organisation och kontaktperson jag kan ringa till ang. SLA för data och när nått inte fungerar.

Grupp B

  • Vilka steg och åtgärder har era organisationer genomfört för att öppet data ska användas i högre utsträckning?
  • Naturvård: jobbat mycket i flera år. Finns strategi för miljödatahantering för en
  • Arbetar med process för tillgängliggörande (finns på webben)
  • Internt arbete med att kicka igång informationsdelning med handläggare och att få in detta i ledningsystem för att jobba med det i grunden.
  • Datapolicy för vidareutnyttjande av data
  • Pågående projekt för data för utvecklare.
  • Samverkan inom smart miljöinformation.
  • SND - säkerställer tillgängliggörandet av forskningsdata, ger stöd till forskare.
  • Alternativt, eller för deltagare som inte tillhör en organisation som delar öppet data; Vilka steg och åtgärder önskar ni att organisationer och myndigheter tar för att deras data ska användas?
  • Bygger tjänster till kunder som använder öppen data i direkta tillämpningar. Öppen data kan påvisa behov som kunder kanske inte vet.
  • Ser att man måste röra sig i denna riktningen

Grupp C

  • Vår grupp pratade lite om hur det ser ut hos respektive institution. Sen identifierade vi att mycket hänger på eldsjälar eller att initiativ sker i stuprör. Att det förvånande ofta inte är en ledningsfråga.

Grupp D

  • Vi pratade om hur det ser ut i våra organisationer och landade i att ÖD har två frågor där den ena handlar om att publicera och den andra handlar om användning av datat och att det är ett långsiktig arbete och där man

Grupp E

  • Olika arbeten pågår bl.a i form av datalabb och utvecklarportaler osv. Olika myndigheter har olika förutsättningar och behov. Vissa behov rör bl.a rättigheter och krav vid upphandling, hur kravställer på information och utredningar så att man får data som man kan tillgängliggöra snarare än dokument som har data och bilder “inlåsta” i en PDF. Bolagsverket arbetar för att skapa labbdata/testdata för att man ska kunna testa data. Även arbete pågår för att beskriva data och sätta upp kopplingar till Sveriges dataportal. Annan frågeställningar handlar om hur långt ett myndighetsuppdrag går när det kommer marknadspåverkan osv.
  • En kommentar var om det skulle kunna vara intressant att kunna skapa mätbarhet om man gör saker bra, data är användbar sökbar etc

Grupp F

  • Katalogisering av API:er på Öppnadataportalen.se
    1. API-nyckelhantering, Kan man begära mailadress? Smart för att kommunicerisera med slutanvändare om teknik,
    2. Förslag att skicka ut enkät ”Tyck till om vår tjänst” för att få feedback på API:et, då ny användare säkert har synpunkter.
    3. Tydlig dokumentation om API:et
    4. Smidigt sätt att kommunicera med slutanvände
    5. Behov av Praktiska tips på hur man når sina användare efterlyses i nätverket.

Grupp G

  • I min grupp var det bara jag och smhi som delade öppna data. Smhi hade ingen aktiv verksamhet för att öka användningen. Jag berättade en del om vad vi/Jobtech jobbar med, bl.a. försök att bredda ”rekryteringen” dvs. öka användningen genom ökad kunskap om API:er etc. I övrigt blev det bl.a. samtal om för- och nackdelar med registrering/API-nycklar.
2 gillningar