Den 15 september presenterade den nya Öppna data-utredningen som ger förslag på hur EU:s Open Data-direktiv ska anpassas till svensk lag. Hur kommer den nya lagen påverka tillgången till Öppna data i Sverige och vad finns det för saker som behöver ses över i det lagda förslaget?
Passa på att ställa dina frågor och diskutera i detta forum inför utfrågningen den 13 oktober
Arrangörer: Civic Tech Sweden, Nätverket för Kunskapsdelning kring Öppna Data, Open Knowledge Sweden, Riksdagens digitaliseringsnätverk
Tror som @jonas att det du tar upp @salgo60 är ett väldigt intressant ämne som förtjänar en separat tråd då vissa delar av inläggen inte handlar om utfrågningen? Kanske någon kan brancha ut de delarna?
@salgo60 Det var jättebra inlägg, jag skrev aldrig att jag tyckte att de skulle tas bort, bara flyttas. Alternativt fokuseras tydligare med fokus på evenemanget om utfrågning kring öppna data-utredningen.
Öppna data-utredningens huvudbetänkande Innovation genom information, SOU 2020:55, har skickats ut på remiss med sista svarsdag den 17 december 2020. Den går att ladda ner i sin helhet från Regeringens webbplats. Vill eller hinner man inte läsa alla 488 sidor innan utfrågningen rekommenderas att läsa sammanfattningen (s. 21-32) och de avslutande författningskommentarerna och lagförslaget (s. 389-430). Björn Hagströms sammanfattning är också ett lästips.
En fråga kring öppen källkod kopplat till den nya Öppna data-lagstiftningen:
Det finns ett antal domar https://www.allmanhandling.se/2017/06/07/kallkod-for-myndighetsprogram-var-offentlig/ som indikerar att en myndighets källkod är att betrakta som offentlig handling. I praktiken så har inte myndigheter haft ett krav på sig att lämna ut systemet digitalt dock. Så min fråga/härledning ”till lagstiftaren” är om alla myndigheters källkod bör betraktas och tillhandahållas till alla i om den nya lagen.
En fråga kring öppna licenser för öppna data: PRV håller på att ta fram en vägledning för offentlig sektor hur vi ska tänka kring öppna licenser. Mitt antagandet är att denna vägledning inte påverkas av den nya lagstiftningen. Stämmer det antagandet?
Fråga från Open Knowledge Fundation: Varför understrykes inte transparens och öppenhet i det övergripande syftet med lagen? (“Syftet är att stödja utvecklingen av informationsmarknaden och stimulera innovation genom att öka tillgängliggörande och vidareutnyttjande av information från myndigheter och offentliga företag, särskilt i form av öppna data.”)
Fråga 2 från Open Knowledge Fundation: Är det tänkt att skyldigheten att publicera en beskrivning av information som görs tillgänglig (exempelvis på Sveriges dataportal) bara kommer gälla information som görs tillgänglig utan en begäran? Varför inte också den information som görs tillgänglig med en begäran? Det skulle ge mycket mer data.
Fråga 3 från Open Knowledge Fundation: Vad innebar detta i praktiken? “Vidare ska offentliga aktörer sträva efter att information tillhandahålls i format som är öppna och maskinläsbara, i den utsträckning det inte inverkar på kärnverksamheten.”
Vad är definitionen av begreppet data i detta sammanhang? I sammanfattningen används termerna data och information lite synonymt, och i exemplen används till övervägande del skrivna dokument. Data är ju dock ett väldigt generellt begrepp. Mediafiler, loggfiler, källkodsfiler (som Maria nämner ovan) och databaser för att nämna några exempel består också av data - avser den föreslagna lagen att inbegripa även detta?
Vad är definitionen av begreppet öppen i detta sammanhang? Det minimala kravet för att kunna kalla något öppet torde vara att något är tillgängligt för läsning. Hur ställer man sig till användning, modifiering och vidarespridning? Är det tillåtet, och under vilka villkor?
“I första hand ska information tillhandahållas i befintliga format. … Vidare ska offentliga aktörer sträva efter att information tillhandahålls i format som är öppna och maskinläsbara, i den utsträckning det inte inverkar på kärnverksamheten.” Denna formulering, förvisso från sammanfattningen, riskerar kanske att göra lagen till en pappersanka. Myndigheter är stora användare av proprietär programvara med slutna format. Om det räcker med att hänvisa till att det inverkar på kärnverksamheten att konvertera data från ett slutet till ett öppet format för att slippa tillhandahålla data, så finns det nog en viss risk att många kommer välja den enkla vägen.
Tackar såg denna utfrågning och fick en klump i magen vid 1:48:15 där ställs frågan till Anna Swedlund
om konsekvenserna av en datadriven arbetsmarknad
jag fick en känsla att Anna inte förstår frågan om en datadriven arbetsmarknad…
några reflektioner över detta?
är JobTech för osynliga? har ni underskattat vikten av att vara visionära och kommunicera detta när inte ens regeringens utredare förstår frågan? Än mindre gissar jag har dom tagit höjd för att tänka nytt i sitt uppdrag…
som gammal Scrummaster tror jag på att vara agil och många med mig skall Sverige bli bäst i världen och tänka nytt så får vi nog bygga om “myndighetsbilen” så att dom har folk som kan se framåt är min tro… i den “galenskap” Wikipedia världen är så röstar vi fram ung 50 nya egenskaper per månad och har nu > 8000 egenskaper dvs. ingenting vi kunde se 2012 när projektet startade och hela tiden diskuteras kunskapsgrafen och kopplingar i verktyg som Telegram
Det kan eventuellt vara svårt för utredningen att svara på men kan svara kort från mitt perspektiv. DIGG och PRV har under arbetets gång haft utgångspunkt av det uppdaterade direktivet och annan relaterad lagstiftning som nämns i policydokumentet. Rekommendationen kommer på så vis i tillämpliga delar som en vägledning för direktivets skrivelser kring licenser. Lagförslaget reglerar inte specifikt licens-frågan utan gör bedömningen att det även fortsatt snarast är i policydokument och riktlinjer som de offentliga aktörerna bör arbeta med att ta fram gemensamma licenser och att främja användningen av sådana. Det är vad DIGG:s och PRV:s arbete har handlat om.
@salgo60: Jag reflekterade också över att arbetsmarknadsdata inte inte definieras som särskilda värdefulla datamängder. Det speglar väl hur jag uppfattar hur vi ser på olika domäner och vilka förväntningar vi har på varandra inom offentlig sektor. Jag ser att frågan är större än bara kopplat till utredningen, för själva författningsförslaget påverkar inte hanteringen av data från oss negativt. Tvärtom. Vi gör tolkningen att vi fortsatt ska dela med oss av den data vi kan och att vi ska fokusera på att göra detta i öppna format, öppna standarder och tillsammans med öppen teknik - proaktivt, precis som vi försöker göra idag. Däremot kan man väl se det som en hemläxa för oss att faktiskt försöka värdera och kommunicera nyttan av att vi tillgängliggör öppna data. Detta är en del av bakgrunden till varför vi initierat nätverket kunskapsdelning öppna data & öppen källkod.
Alternativt fokuseras tydligare med fokus på evenemanget om utfrågning kring öppna data-utredningen.
