Öppna licenser och immaterialrätt – hur hänger det ihop?

Samverkan och samarbeten Kunskapsdelning öppna data och öppen källkod
1

Diskutera här om frågor relaterade till Meetupen 1 september: Öppna licenser och immaterialrätt – hur hänger det ihop?

2

Här kommer en sammanfattning från workshopen! (repost från https://gitlab.com/open-data-knowledge-sharing/wiki/-/wikis/Sammanfattning-Workshop-1-Öppna-licenser-och-immaterialrätt-–-hur-hänger-det-ihop%3F)

För inspelning av workshopen, se: https://www.youtube.com/watch?v=by_h0dWljqY

Adam Panzer (DIGG)

  • Adam Panzer, jurist hos Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) inledde med en presentation av DIGG och deras regeringsuppdrag rörande öppna data. Det är inom ramen för detta uppdrag som det aktuella policydokumentet tas fram i samarbete med Patent och Registreringsverket (PRV).
  • Adam lyfter potentialen att skapa effektiviseringar baserat på de stora mängder av högkvalitativ data inom den offentliga sektorn. Dock behöver Sverige bli bättre på tillgängliggörandet av denna data, något som bekräftas i OECDs mätnings och jämförelser länder emellan.
  • Det är med denna bakgrund som DIGG fick det aktuella regeringsuppdraget som exempelvis har resulterat i framtagandet av principer för delning av data och kunskap, utvecklingen av en ny nationell dataportal, samt framtagandet av den policy för öppna licenser och immaterialrätt som presenteras i samband med denna workshop.

Charlotte Galant (PRV)

  • Charlotte Galant från PRV fortsatte med att ge en bakgrund till PRVs uppdrag samt en introduktion till området immaterialrätt.
  • PRVs uppdrag är att långsiktigt främja tillväxten samt stärka innovationsförmåga och konkurrenskraften i landet. Detta görs dels genom att bevilja ensamrätter kring design, varumärken och patent, och dels att genom att arbeta med kunskapshöjning kring alla immaterialrätter inom ex. offentlig sektor och akademi.
  • Immaterialrätten beskrivs som ett verktyg för att kunna dela med sig och samverka kring innovationer, eller sk. immateriella eller kunskapstillgångar. Data och mjukvara är två exempel på sådana tillgångar som i många fall representerar betydande delar av en organisations värde.
  • Mer specifikt beskrivs immaterialrätten som ett verktyg för att:
    • Skydda värdet av tillgången genom att hindra andra från att använda det.
    • Hämta hem värdet av det man utvecklat genom intäcktsgenerering.
    • Ett affärsverktyg för att samarbeta och samverka kring tillgången.
    • Morot för att skapa, forska och investera i nya tillgångar.
  • Behovet av samarbete och samverkan lyfts särskilt och hur öppna licenser kan hjälpa till att möjliggöra denna samverkan mellan näringsliv, akademi, samhälle och offentlig sektor. Tillit lyfts som en särskilt viktig aspekt vilket immaterialrätten kan bidra till att skapa genom att se till så att tillgångar tillvaratas på rätt sätt.
  • En annan aspekt som kontrasteras är förhållandet mellan öppenhet och immaterialrätt och huruvida det råder en konflikt mellan de två. Charlotte menar att så ej behöver vara fallet och beskriver hur öppenheten kan delas in i fyra olika nivåer:
    • Hemlig: Tillgången hålls hemligt för att ingen annan ska kunna utveckla det vidare. Här har immaterialrätten ingen direkt funktion.
    • Inlåsning/skydd: Tillgången görs öppen men skyddas av immaterialrätt vilket ger innehavaren möjlighet att hindra andra att nyttja den.
    • Kontrollerad öppenhet: Tillgången delas öppet för att andra ska kunna nyttja den och utveckla det vidare. Här är immaterialrätten ett verktyg för att kunna dela öppet. Med den kontroll som ges av immaterialrätten kan man även lägga på villkor som begränsar hur tillgången får användas. Det kan även vara att man vill lämna tillgången öppen för bara vissa.
    • Okontrollerad öppenhet: Här delas tillgången helt öppet med alla utan begränsningar. Avsaknaden av immaterialrätten kan här orsaka bekymmer och förvirring. Ett vanligt exempel rör fallet där ett företag använder sig av källkod hämtat från internet utan att veta under vilka förutsättningar källkoden har delats.
  • Utifrån detta kan det konstateras att det inte råder någon konflikt utan snarare en tät koppling mellan öppenhet och immaterialrätt.

Catharina Ekdahl (PRV)

  • Catharina Ekdahl, senior jurist på PRV, presenterade därefter policydokumentet i mer detalj. Dokumentet utvecklas agilt i ett öppet Google Docs-document. Catharina beskriver det som läskigt att alla kan gå in och läsa samtidigt som hon sitter och skriver, men att det samtidigt är ett väldigt bra sätt att få kommentarer löpande.
  • Utgångspunkten för policydokumentet är regeringsuppdraget som DIGG fick förra året. Startskottet var en workshop som hölls den femte maj där deltagare från 17 andra myndigheter och 7 lärosäten och andra användare var med och bidrog.
  • Policyn ger rekommendationer kring öppna licenser och immaterialrätt. De licenser som framförallt berörs är Creative Commons (CC) licenserna där ambitionen är att dessa ska presenteras på ett så pedagogiskt sätt som möjligt, fritt från juridisk komplexitet. Dokumentet riktar sig främst till allmänna statliga förvaltningsmyndigheter med och utan kunskap om öppna licenser och immaterialrätt.
  • Främst berör dokumentet sådant som skapas hos myndigheter och hur detta kan tillgängliggöras för att komma alla till gagn. I grunden bygger dokumentet på upphovsrätten, samt PSI-direktivet. I arbetet har man även tittat på tidigare framtagna vägledningar och rekommendationer.
2 gillningar
3

Här kommer lite kort återkoppling kring vart vi nu står i arbetet med policydokumentet. Tack alla ni som deltagit på workshop om öppna licenser och immaterialrätt den 1 september genom Goto10 och/eller den 5 maj. Om du också är en av alla de som hjälpt oss utforma rekommendationen i det öppna dokument vi arbetat i så får du ett stort extra tack. Dokumentets utformning och inriktning har påverkats en hel del av era synpunkter och idéer.

Nu har arbetet gått in i en ny fas. PRV har slutfört arbetet med dokumentet och skickat det till DIGG. DIGG kommer under kommande tid att slutligen gå igenom och bearbeta materialet med mål att fastställa och besluta rekommendationen. Vi berörde under workshopen den 1 september frågan huruvida det var önskvärt att genomföra en mer formell remiss, där vissa av er var positiva till ett sådant förfarande. Eftersom arbetet har genomförts i ett öppet arbetssätt där vi bjudit in att löpande bidra till arbetet, har projektgruppen gjort ett medvetet val att vi inte kommer att genomföra en formell öppen remiss i den bemärkelsen. Vi väljer istället att komma vidare i arbetet för att kunna nå målet att publicera rekommendationen under hösten på digg.se.

Eventuella behov av förändringar får hanteras genom framtida revideringar och då är det naturligt att vi bjuder in till en dialog där ni får möjlighet att återigen kommer med förbättringsförslag.

Stort tack igen!

1 gillning
4

Och nu har DIGG publicerat rekommendationen!

1 gillning