Data i stor utsträckning utgör grunden för att möjliggöra den gröna och digitala omställningen. EU:s mål är att bli en säker och dynamisk dataekonomi. För detta krävs fastställda tydliga och rättvisa regler för tillgång till och vidareutnyttjande av data, gemensamma standarder, verktyg och infrastrukturer, gemensamma och kompatibla EU-omfattande dataområden, samt att skapa förutsättningar och ge användarna rättigheter att behålla full kontroll över sina data.
Ur rapporten Genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning, utfärdats av Finansdepartementet:
”Genom genomförandet av de olika åtgärderna i EU:s datastrategi ska mer data göras tillgängliga för användning i ekonomin och samhället, samtidigt som de som genererar uppgifterna behåller kontrollen. Dataförvaltningsförordningen är den första förordningen som genomförs som har sin grund i EU:s datastrategi. Viktiga rättsakter som föregått dataförvaltningsförordningen är den allmänna dataskyddsförordningen samt öppna data-direktivet.”
Ur lägesrapporten om Sverige 2023:
Sveriges återhämtnings- och resiliens plan på 3,3 miljarder euro, vilket motsvarar 0,7 procent av landets BNP 2019. Enligt planen ska allokeras 21 mln. euro till uppgraderingen av digitala tjänster inom offentlig förvaltning, inklusive en gemensam digital infrastruktur.
Policyprogrammet för det digitala decenniet vägleder EU:s digitala omställning med konkreta mål för 2030
- Kompetens (EU:s mål: It-specialister: 20 miljoner + fler kvinnor, grundläggande digitala färdigheter: minst 80 % av befolkningen
- Digital omställning av näringslivet (EU:s mål: teknikanvändning: 75 % av EU:s företag ska använda molntjänster, AI eller stordata, innovatörer: dubbelt så många enhörningsföretag i EU genom expansion och finansiering av företag, eftersläntrare: över 90 % av de små och medelstora företagen ska ha åtminstone en grundläggande digitaliseringsnivå)
- Säker och hållbar digital infrastruktur (EU:s mål: uppkoppling: snabbt internet åt alla, högteknologiska halvledare: fördubbling av EU:s andel av världsproduktionen, data – edge computing och molntjänster: 10 000 klimatneutrala och säkra kantnoder, databehandling: första datorn med kvantacceleration,
- Digitalisering av offentlig tjänster (EU:s mål: viktig offentlig service: 100 % på nätet, e-hälsa: alla i EU ska ha tillgång till sina patientjournaler på nätet, digital identitet: alla i EU ska kunna skaffa ett digitalt id.
Samarbetsmekanismen för att uppnå kriterierna för EU:s allmänna syften och digitala mål för det digitala decenniet
-
Ett strukturerat, transparent och gemensamt kontrollsystem baserat på indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI) för att mäta framstegen mot målen för 2030.
-
Sverige är ett digitalt moget land där befolkningen har en hög digital kompetens. Sverige räknas vi som föregångare och en av de mest avancerade digitala ekonomierna i EU. Sverige hamnar på fjärde plats i årets mätning av de 27 EU-ländernas grad av digitalisering, enligt EU-kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI 2022). Finland, Danmark och Nederländerna utgör topp tre.
-
Enligt DESI 2022 ligger Sverige på nionde plats i området digitala offentliga tjänster, långt efter pionjärerna Estland, Finland, Malta och Nederländerna. Sverige gör framsteg inom öppna data, rankad 15:e, men är ändå långt efter topp tre, Frankrike, Irland och Spanien. Insatser för att öka digitaliseringsnivån och användandet av avancerad teknik, i både offentliga och privata organisationer, har visat att det finns utrymme för förbättringar, särskilt på områden som datautbyte och vidareutnyttjande av data. Inom området gränsöverskridande tjänster, i delen eIDAS för elektronisk identifiering, ligger Sverige långt efter Luxemburg, Litauen, Österrike och Nederländerna.
-
Enligt kommissionens mätning eGovernment benchmark placerar sig Sverige på plats 15 (eGovernment Benchmark, 2022). För närvarande pågår ett arbete med att utveckla en förvaltningsgemensam digital infrastruktur som ska kunna överbrygga vissa av dessa problem genom att möjliggöra informationsdelning och andra digitala lösningar.
(Mer information om rapporterna finns här: 1) Svensk nationell färdplan för EU:s digitala decennium; 2) Index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI) 2022: Rapport Sverige; 3) Sammanfattning av DESI 2022 rapporten)
- En årlig lägesrapport där kommissionen utvärderar framstegen och rekommenderar åtgärder.
Rekommendationer ur den senaste lägerraporten 2023 (Digital Decade Country Report 2023: Sweden:
- Digitala kompetenser: Sveriges befolkning har en hög digital kompetens och förväntas bidra starkt till att nå målet för det digitala decenniet. Sverige bör fortsätta sitt arbete inom området digitala kompetenser.
- Digital infrastruktur: Sverige fortsätter att göra framsteg när det gäller fast konnektivitet. Det har dock börjat falla efter EU-genomsnittet. Sverige bör påskynda arbetet med konnectivitets infrastrukturer.
- Digital omställning av näringslivet: I Sverige är bland EU:s föregångare när det gäller enhörningar (37). Sverige bör fortsätta att genomföra sin politik på området digitalisering av näringslivet.
- Digitalisering av offentlig service: Sverige ligger över genomsnittet när det gäller tillhandahållande av huvud offentliga online tjänster för medborgare och företag (88/100 för båda). Sverige bör fortsätta att genomföra sin politik på området.
- Strategiska färdplaner för det digitala decenniet där varje medlemsland vartannat år beskriver sina antagna eller planerade åtgärder för att nå målen för 2030.
-
Den svenska nationella färdplanen utgår från historiska data och från Myndigheten för digital förvaltnings (Digg) redovisning av sitt uppdrag (Fi2023/02239). Färdplanen bygger på redan beslutade politiska strategier, åtgärder och insatser.
-
Utkast av de generella slutsatserna i färdplanen: På ett övergripande plan bidrar Sverige i hög grad till EU:s mål för det digitala decenniet, och därmed också till EU:s vision om digital omställning. De svenska styrkorna, i form av ett digitalt moget land, en digitalt mogen befolkning samt en lång historia av tillgång till bra uppkoppling och användning av digitala verktyg, ger goda förutsättningar att bygga vidare på i det fortsatta arbetet med att bidra till EU:s mål för det digitala decenniet. Sverige bidrar till att nå EU:s mål om digital kompetens, om näringslivets digitala omställning och om digitalisering av offentliga tjänster, bl.a. genom uppdraget till Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslersämbetet att analysera AI:s påverkan på utbildningsutbudet och uppdraget till CSN att administrera omställningsstödet.
Fler behöver dock studera på högskolan inom STEM-områdena (STEM står för ämnena - science, technology, engineering, mathematics – det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en STEM-strategi som omfattar hela utbildningssystemet. Många medlemsstater och andra länder genomför omfattande investeringar i forskning, utveckling och innovationer. Sverige presterar fortsatt över snittet i EU och rankas högt i internationella mätningar.
Sverige har ett väl utvecklat innovationssystem med forskningsmiljöer vid flera svenska universitet och högskolor. Därmed bidrar Sverige i hög grad till bl.a. EU:s digitala mål om säkra, resilienta, högpresterande och hållbara digitala infrastrukturer.
Enligt den svenska färdplanen presterar Sverige väl på nationell nivå när det gäller målet om att tillgängliggöra viktiga offentliga tjänster online. Det är till stor del en följd av digitalisering inom respektive organisation (statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer som tillhandahåller offentliga tjänster), med fokus på intern effektivisering och de egna digitala tjänsterna. För myndighetsöverskridande tjänster samt livs- och företagshändelser finns det fortfarande utmaningar. För närvarande har inte alla i Sverige möjlighet att logga in på svenska digitala offentliga tjänster. En säker digital identitet är en viktig förutsättning för att få full tillgång till offentliga tjänster. I detta avseende bedöms att Sverige inte når EU:s mål. -
Förbättringsområden enligt internationella rapporter: Den svenska offentliga förvaltningen var tidig med att digitalisera sina tjänster. Digitaliseringen har emellertid skett inom varje självständig aktör i förvaltningen, vilket har medfört att det för närvarande finns en bristande interoperabilitet och sammankopplingen mellan olika tjänster.
Medborgarnas ökande förväntningar på sammanhållna offentliga tjänster bedöms vara anledningen till att Sverige halkar efter i internationella mätningar om den offentliga förvaltningens digitalisering.
- En mekanism för att stödja genomförandet av projekt som omfattar flera länder: det europeiska konsortiet för digital infrastruktur. (Mer info om det finns här).
JobTech Development - Arbetsförmedlingens satsning på digitala ekosystem
Arbetsförmedlingen har ett långsiktigt perspektiv och kan hjälpa andra att utveckla den öppna digitala infrastrukturen med flera gemensamma tekniska strukturer, lösningar och standarder. Arbetsförmedlingen gör framsteg för att tackla och lösa samhällsutmaningar på arbetsmarknaden, inte minst genom datadrivna metoder och genom sin stora satsning JobTech Development.
Det krävs kraftsamling genom politikområden och sektorer för att Sverige kommer att kunna uppfylla målen för EU:s digitala decennium. Fortsatt arbete inom de olika områden är bland rekommendationerna från EU Kommissionen med särskilt fokus på uppbyggnad av digitala infrastrukturer och konnektivitet, samt utveckling av digitala offentliga tjänster och tillgängliggörande av öppna data.
JobTech Development leder flera utvecklingsprojekt som är i linje med EU:s fokusområden. Pilotprojekten stödjer utvecklingen av en sammanhållen datainfrastruktur, där dataportabilitet, begreppsstrukturer, individdata, och livslångt lärande tar en central plats. Syftet är att möjliggöra digital transformation genom uppbyggnaden av en hållbar och gemensam infrastruktur, som kan bidra till en mer inkluderande, kompetensbaserad och datadriven arbets- och utbildningsmarknad.
Framsteg görs med det pågående arbete utifrån:
- Gemensamma begrepp och standarder
- Delad data, digital infrastruktur, gemensamma lösningar
- Klassifikationer för yrkesbenämningar och kompetensbegrepp (SSYK) med kopplingar till ESCO. Mappning av gröna kompentenser
- Digital yrkesvägledning
- Tillgängliggörande av data inom offentlig sektor (lagkrav)
- Dataportabilitet och interoperabilitet
Nedan kan du läsa mer om pågående projekt och initiativ:
- Individdata och dataportabilitet
- Taxonomi och begreppsstruktur
- Digital vägledning och länkade data
- Digital yrkesvägledning
- JobEd Connect (API)
- Projekt med kompetensförsörjning i fokus
########################################################
MER OM ÄMNET:
Tidslinje för den svenska digitaliseringspolitiken:
Det riksdagsbundna målet för den svenska digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87).
- År 2012 antogs en strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning, där mål om en 5 (64) enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten sattes upp (N2012/06402).
- År 2016 beslutades den nationella bredbandsstrategin, som fastställer att hela landet ska kunna använda internet utan att uppleva begränsningar (N2016/08008).
- År 2017 antog den dåvarande regeringen en digitaliseringsstrategi, med målet att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter (N2017/03643).
- Samma år (2017) antogs även en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för perioden fram t.o.m. 2022 (U2017/04119).
- År 2018 fastställdes en nationell inriktning för artificiell intelligens (AI), med målsättningen att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften (N2018/03008).
- År 2021 antogs en datastrategi, med målet att Sverige ska vara en ledande datadelningsnation inom AI och digital innovation, med syftet att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle (I2021/02739).
- Till stöd för sitt arbete inom digitaliseringspolitiken inrättade regeringen 2017 även ett digitaliseringsråd, med uppgift att vara rådgivande i främjandet av regeringens genomförande av den allmänna digitaliseringspolitiken och digitalisering av den offentliga förvaltningen (N2017/01889). Digitaliseringsrådets arbete har förlängts t.o.m. utgången av 2026 (Fi2023/01773)
Sveriges EU-ordförandeskap: Resultat på digitaliseringsområdet
Redan i december 2022 var det glasklart att digitaliseringsfrågorna lyser med sin frånvaro i det svenska programmet. Trots det har Sverige gjort betydande framsteg i förhandlingar på det digitala området, särskilt kring datastyrning och datadelning. (Summering av resultaten finns här.)