Känner en viss oro angående licens-kompatibilitet då majoriteten av dagens system utgörs av mängder av open source -bibliotek med olika licenser i många fall. Även efterlevnaden av licensvillkor kan vara bristfällig i vissa fall.
Avsaknad av riktlinjer för att bidra till befintliga öppna projekt.
De riktlinjer som finns motarbetar samarbete (e.g. att kommentarer i kod skall vara på svenska).
Internt utvecklad programvara är klassad som känslig per default.
Inga licenser på internt utvecklad programvara → kan inte inkorporera delar i öppna projekt.
Open Source är till sin natur långsiktigt och i situationer med begränsade resurser nedprioriteras ofta den typen av investeringar - speciellt om det inte finns en etablerad kultur och metod.
Vår grupp inkluderade bl.a. Helsingborgs Stad, Arbetsförmedlingen och Trosa kommun
En aspekt som nämndes var att kommuner inte mogna till att samverka och vet ej hur de ska hantera samverkan med andra. De vet ej hur man bygger communityn.
Finns mycket att lära av andra, ex. Zalando som nämndes av Domitrij från HBG.
Diskussion kom upp kring hur mycket vad bidrar tillbaka eller om man engagerar sig i externa befintliga communityn. HBG svarade - noll - de tar till sig befintliga projekt och skapar egna “versioner” som av Wordpress som sen i sin tur testas av sex andra kommuner.
Diskussionen fortsätter med att myndigheter borde ge sig in i befintliga communityn, ge tillbaka till ex. Wordpress där andra kan ta till vara på förändringar/tillägg.
En annan nytta med detta är att myndigheters utvecklare kan lära sig och få erfarenheter genom att engaera sig i befintliga projekt, hur communityn funkar osv. som kan vara till nytta när de själva ska bygga nya communityn.
Det nämns att öppenhet i sig är gott och bra, även om man inte får nått tillbaka. Transparens kan vara skäl nog att publicera koden med öppen licens.
Det nämns vidare att myndigheter och kommuner är smala på resurser, HBG har ex. 10 utvecklare som ska tillgodose hela stadens behov.
Beställar och kravställarkompetens måste förbättras tillika samverkan kring upphandling. Myndigheter och kommuner bör istället för att anställa och engagera egna utvecklare i större utsträckning, istället bidra och utveckla genom upphandling. Använda sig av leverantörer som proxies mot communityn och open source projekten.
Vid skapande av nya projekt kan det behövas neutrala ägare, ex. SKR under vilka open source projekten kan ligga. Sen kan bidrag till de gemensamma projekten göras via upphandlingar.
Det beskrivs hur hela organisationen behöver bli mer mogen kring teknisk kompetens, nytta med community, varför ska vi bidra, vilken nytta kan vi få. osv.
Sist nämns även att den lågt hängande frukten kring vad som bör samutvecklas snarare är vektyg och komponenter än system.
I vår grupp som bestod av personer från både myndigheter och privat sektor; bl.a. Jordbrukskverket, TRR, Arbetsförmedlingen pratade vi om vikten att ha tydlig styrning som policy och riktlinjer.
Policy som låter användarna bidra till open source-projekt
riktlinjer för hur man kan bidra tillbaka i ett open source-projekt.
Behov av en myndighetsgemensam vägledning kring hur man ska tänka kring open source-licenser, men också kring samutveckling med öppna standarder och open source.
Gruppen hade också erfarenheter av att det fanns befintliga riktlinjer kring språk som begränsade tillgängligheten till källkoden eftersom dokumentationen var på svenska. I gruppen sas att man borde kunna motivera dokumentation på engelska utifrån accessibility.